älskade Prins <3

Stackars älskade Prins..
Natten till julaftonen då jag kom in till stallet för att ge mat till hästarna var inte allt som det borde vara.
Kraftfodret de får ges i fat, och då jag skulle öppna dörren till Prins box och lägga ner fatet bara stod han och stirrade framför sig, jag sade "backa" till honom och rörde vid honom. Men fick ingen reaktion, det var som att prata med en vägg. Sedan lade jag ner fatet framför honom med kraftfodret men han åt inte och började bara krafsa med hovarna i golvet, då jag kollade efter om det kunde ha varit något i munnen som störde honom så han inte kände för att äta fann jag ett litet sår som han antagligen fått genom att han ha bråkat/lekt så mycket med Mårran i hagen. Senare kom pappa in till stallet och jag visade det lilla såret, han tänkte " kanske därför han inte vill äta ifall såret gör ont. Vi väntar och kollar om maten är slut imorgon då vi kommer tillbaka för att ta ut dem". Då lade Prins ned sig på sida och började flåsa och stånka häftigt, visste jag att det inte stod rätt till. Jag hade sett hur kolik betett sig förut genom att min förra stallplats ägare råkade ut för det med sin häst, som olyckligt nog ledde till att hästen avlivades. Kolik är inget att leka med, denhär gången var det än rejäl gaskolik Prins drabbades av. Vi ringde veterinär och fick order till att göra det ena och det andra, visserligen visste jag en del av det innan. Jag och pappa tillbringade natten med att gå och gå och gå.. uppförbacke och nerförbacke för att gaserna skulle komma ut och Prins skulle friskna till. Han blev trött och verkligt slutkörd. Samtidigt råkade min "gudmor" Pia hålla hus hos mormor som bor väldigt nära oss och som själv har häst som haft kolik 2 ggr förut. Hon kom genast upp och tittade till honom med oss och hjälpte oss också att få i parafinolja, vatten och även burana som vi hade krossat och blandat i vatten, buranan var för värkens skull. 1 400 ml tablett per 100 kg. Med andan i halsen gick vi som dårar ute med honom, och kom med jämna mellanrum in och vilade lite. En häst orkar gå bara den också får vila lite, det jobbiga var bara det att få honom att hållas och stå eftersom hästen inte får lägga ner sig vid kolik och inte heller rulla sig eftersom gaserna blandas mer och tarmarna kan gå fel som kan leda till tarmvred och då e de bara att säga hejdå. Prins ville inte stå, han klängde och hängde, krafsade med hovarna och ville ner och ligga, vi kämpade med att hålla honom uppe. Han slängde sig ner några gånger och vi var snabba med att försöka få upp honom därifrån igen, inte det lättaste att få upp en 400 kg´s klimp inte.. Men vi lyckades och fortsatte gå genast han verkade rastlös, dessutom lär islandshästen ha en mycket större smärtgräns än de flesta vanliga hästar, så då islandshästen lägger sig ned är det verkligt sjuk. Jag var orolig som bara den och envis som f*n att fortsätta gå med honom, vi gav inte upp. Enligt veterinären går 90 % av kolikfallen över av sig själv, medan det för andra är värre. Har dessutom hört att man själv ska endast få hålla på och försöka bota koliken i 1-2 timmar.. Medan jag och pappa höll på i 4 timmar. Ingen veterinär kom heller ut så det var nog bara att försöka på egen hand. Då det slutligen lugnade sig och gaser slapp ut fick Prins vila lugnt i boxen, han stod hela tiden medan ögonen sakta började stängas. Jag och pappa tillbringade hela natten i stallet för att vaka och se till att inget börjar pånytt. Lyckligtvis gick det bra denhär gången, man kan inte säga exakt varför han drabbades av kolik eftersom det kan bero på så många olika saker. Men huvudsaken att han mår bra nu och är i skick igen, allt har fungerat som det ska igen. Endast lite svårt att få honom att dricka igen, mn det kämpar vi med ännu, har blött hö i ljummet vatten som han sedan fått " fiska upp" och genom det fått i sig lite vätska, har även gått ut med honom lite igår och idag för att hålla igång lite. Men huvudsaken är att han mår bra igen, vi har dessutom kommit varandra närmare efter den tunga natten vi var med om. Han får ingen havre, mineraler eller något annat än pellavainen som håller igång magen och lite hö nu under en liten tid, vi måste va lite försiktiga med maten igen med honom så. Men nu är han sig själv igen, pigg och kry och det är verkligen skönt att se att han mår bra igen.:)



älskade Prins, jag kommer alltid att älska dig ! <3
Bilden är tagen av Ida ( www.theidaho.blogg.se ), togs i somras.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0